John Holms vackraste ballad
Flera dagar i rad nu har jag lyssnat på John Holms "Vid ett fönsterbord mot parken", en av de finaste popsångerna någonsin på svenska. Jag vet inte riktigt varför, men för mig fångar just den låten vårt svenska 70-tal. Det var väl bara så det var. Låten finns med på Veckans Affärer från 1976.
"Men vad spelar det för roll,
att man sitter här och gråter
och tänker sig till gårdagen som aldrig kommer åter.
plötsligt är vi från varann nånstans i männskovimlet,
och missar till och med den lilla bit vi ser av himlen."
Hur kan det komma sig att John Holm inte är större? Han borde ha ett hus fullt med guldplattor! Hur kunde någon bry sig om tradiga proggplattor när man i stället kunde lyssna på John Holm?
posted by Janne A @ 8:10 PM
4 Comments:
Nu måste jag bara lyssna på denna låt!
Ja, gör det. Ser fram emot att höra vad du tycker om den.
HAR NU LYSSNAT: och jag instämmer! Mycket bra låt!! Har givetvis hört talas om Holm tidigare men av någon anledning har jag inte lyssnat ordentligt. Nu vet jag bättre och tackar för detta; få botanisera i John Holm-land lite.
Lyssnade även på "Ett enskilt rum på Sabbatsberg" och "Den öde stranden". Den senare klarar jag mig dock utan. Men han har väl, som alla andra, sina ljusa och mörka stunder.
Veckans platta: Kul att du gillade den. Jag har mest lyssnat på hans första skiva och hade totalt glömt bort "Fönsterbord", hade inte hört den på många år när jag så lånade boxen och brände av rubbet. Nog är hans produktion ojämn alltid, men där finns en del mycket fina låtar.
Post a Comment
<< Home