1977
En förlagsredaktör jag känner frågade vilket som är det bästa skivåret.
1977, svarade jag utan att ens hinna tänka.
Vilka skivor som gavs ut det året, helt sanslöst. Kanske finns det andra skivår som är lika bra, eller till och med lite bättre, men 1977 var viktigt för mig. Punken och den nya vågen tog över och ville slänga ut allt det gamla. Visst, den inställningen gillade jag skarpt. 1977 fyllde jag 15, det mesta i mitt liv kretsade kring musik, punken var räddningen, punken väckte mig, fick mig att verkligen börja leva för musik.
Jag började rabbla titlar, det här är de jag kom att tänka på:
Elvis Costello: My Aim Is True, The Clash: S/T, Graham Parker: Stick to Me, Sex Pistols: Never mind the Bollocks, Ian Dury: New Boots and Panties, Ramones: Rocket to Russia, Television: Marquee Moon, David Bowie: Low och Heroes, Randy Newman: Little Criminals, Talking Heads: 77, Dave Edmunds: Get It, Jam: In the City.
posted by Janne A @ 9:28 PM
3 Comments:
1966 ligger ganska bra till också. Revolver, Pet Sounds, Blonde On Blonde, Face To Face, Aftermath... Listan kan göras längre, men jag tror det räcker där.
Ola: Javisst är 1966 också mycket bra. Jag valde 1977 för att det året betydde så mycket, punken och allt det där och jag var 14-15 år.
1966 var jag minus 11 och det är det bästa året i mitt liv.
Post a Comment
<< Home