Fem dagar
Fem dagar nu utan snus. Fick ett infall i söndags, bestämde mig hux flux för att försöka lägga av. Så här långt har det gått hur smidigt som helst. Abstinensen gör sig då och då påmind, men det handlar om korta stunder, det gör över ganska fort. Emellanåt känner jag mig lite yr, men för det mesta mår jag prima, jag känner mig fri.
Jag har varit beroende av nikotin i mer än halva mitt liv, började röka i tonåren men gick sedermera över till snus. År 1997 höll jag uppe i nio månader och trodde att saken var klar. Vilken hybris.
En dag i december det året fick jag högst oväntat ett välbehövligt kassatillskott på 3 000 kronor. Blev alldeles till mig av glädje och mitt i denna glädjeupplevelse träffade snusabstinensen med full kraft. Jag närmast knäade, tårar trillade nerför kinderna och i det ögonblicket förlorade jag en strid jag sedan länge trott var vunnen. Jag gick till affären och köpte tre dosor Ettan. På den vägen var det fram till i söndags.
Nå, jag har lärt mig att ta en dag i taget. I dag är jag snusfri, vad morgondagen beträffar kan jag inte lova någonting.
posted by Janne A @ 10:13 AM
2 Comments:
Been there, done that. Jag snusade i ungefär 35 år. Jag tror inte, att det finns någon annan utväg ur nikotinberoendet än det tvära kategoriska stoppet. Nedtrappning tror jag inte på. De första två veckorna helt utan snus är värst, om jag nu minns rätt. Men sedan gäller det att aldrig, aldrig, aldrig falla för frestelsen. Ty då kan man vara fast i beroendet igen - snabbt som blixten.
Thomas: Jag tror inte heller på nedtrappning, det är bara att dra ut på plågan. Nej, ett tvärt stopp och så får man försöka härda ut. Abstinensen kommer då och då, men går snabbt över. Man får försöka hålla det i minnet.
Post a Comment
<< Home