Nick Lowes Untouched Takeaway
I högtalarna: Nick Lowes livealbum Untouched Takeaway, hittade den på iTunes. Så fina melodier han skriver! Och oj så bra han sjunger, och med vilken inlevelse, han blöder, det här är på riktigt, det här är hans liv. Lowe är hela tiden fullständigt närvarande i låtmaterialet, och vilka låtar det är, fatta att han skrivit massor av klassiker: "What´s shaking on the hill", "Cruel to be kind", "The beast in me", "Shelley my love", "You inspire me" och "What´s so funny 'bout peace love and understanding".
Nick Lowes roll som en av 2000-talets viktigaste soulsångare blir allt mer utkristalliserad.
Jag såg Lowe live en gång, på AF i Lund, han spelade då med Rockpile, det torde ha varit 1980. Hur bra som helst, en timmes grymt gedigen rock´n´roll. Vi lämnade lokalen svettiga och lyckliga efter denna grundkurs i popens historia. Jag skulle gärna se honom live en gång till, men det blir sällan tillfälle och hans senaste världsturné innehöll – tror jag – blott två spelningar: Bryssel och London.
4 Comments:
The Convincer är ett av de bästa albumen under de senaste tio åren.
Ola: Ja, den är kanon. Fast faktum är att jag tycker ÄNNU mer om The Impossible Bird från 1994. Dig My Mood är också bra, fast kanske inte lika vass som de andra två.
Detta kan bara tolkas som att jag borde lyssna på The Impossible Bird.
Ola: Absolut. Vill gärna veta vad du tycker om skivan i fråga (jag håller den som 1994 års bästa album).
Post a Comment
<< Home