Solomon Burkes Nashville

Lyssnar på Solomon Burkes nya, Nashville. Tänk att Springsteens "Ain´t got you", öppningsspåret på Tunnel Of Love, kan bli så svängig, så medryckande. Originalet har jag aldrig gillat nåt vidare, minns när jag första gången hörde låten hösten 1987, uppfattade den som en signal till fansen: "Ni som tror att ni ska få en ny Born in the U.S.A., glöm det, det får ni inte. Basta."
Mycket till låt är det inte, åtminstone inte förrän Burke går loss på den.
Jag tog för givet att "Valley of tears", den låt Gillian Welch skrev åt Burke, skulle vara bäst, men det vete katten.
Nashville infriar mina högt ställda förväntningar. Det ska dock sägas att Burkes röst inte är vad den varit. Vet inte om jag skulle säga det till honom öga mot öga, men han slirar på en och annan ton, det gör han.
Vilka kvinnliga artister han har med sig in i studion: Dolly Parton, Emmylou Harris, Patty Loveless, Gillian Welch och Patty Griffin. På den fronten kan det knappt bli bättre.
För övrigt kommer Dolly Parton till Sverige nästa år. Fullt möjligt att jag finns på publikplats då, det gäller att passa på, senast hon var här var typ 1978 eller nåt sånt. Dolly Parton är en sorgligt underskattad artist, i alla fall här i Sverige där många har fått för sig att hon är ett våp eller en bimbo – inget kunde vara mer fel! Hon är en stark och självständig artist som vågar gå sin egen väg. Dolly har skrivit flera tusen låtar och dessutom sjunger hon alldeles sagolikt.

En annan mycket bra och tämligen aktuell platta är Adieu, False Heart av Linda Ronstadt och Ann Savoy. Underbart vacker sång, fullständigt bedårande.