Inför fotbolls-VM

1934 var Uruguay direktkvalificerat till VM såsom varande regerande mästare. Men landet valde att avstå resan till Italien. Detta är enda gången som de regernade världsmästarna avböjt att komma till spel i påföljande turnering.

Bulgarien spelade 17 VM-matcher mellan 1962 och 1994 innan den första segern äntligen kom i matchen mot Grekland den 26 juni 1994. Bulgarien vann då med hela 4-0.

Tidernas kortaste VM-karriär har argentinaren Marcelo Trobbiani. Han fick spela en enda minut i finalen mot Västtyskland 1986.

När Italien arrangerade VM 1934 var laget tvunget att kvalspela. Grekland svarade för motståndet. Efter 4-0 till Italien i Milan kastade grekerna in handduken och returen behövde aldrig spelas.

Sovjet missade VM 1974 av politiska skäl. Sovjet skulle spela play off mot Chile 1973, men backade ur efter ett mållöst möte lagen emellan i Moskva. Till returen i Chile vägrade Sovjet att åka på grund av att matchen skulle spelas på den där stadion där politiska fångar hållits internerade efter statskuppen 1973, då general Pinochet störtade presidenten Salvador Allende.

Italien tog båten till Brasilien-VM 1950. Året innan omkom Torinos lag - och därmed landslagets stomme - i en flyolycka. Italienarna valde av förklarliga skäl därför att låta VM-truppen färdas till 1950 års VM med båt.

1950, när VM avgjordes i Brasilien, spelades ingen final. De fyra lag som vann sin respektive grupp möttes i en finalomgång där alla spelade mot alla. Inför den sista matchen mellan Brasilien och Uruguay var läget det att brassarna bara behövde oavgjort för att säkra titeln. Men Uruguay vann sensationellt med 2-1 och blev världsmästare för andra gången.