Paul Siebel

Ja visst är det skönt att hitta den där skivan man trodde man blivit av med.
En skiva man inte hört eller sett på länge och som man avskrivit och försökt glömma – fast det går ju inte förstås.
Man glömmer aldrig en skiva man tror sig ha blivit av med. Man tänker faktiskt ganska ofta på den.
Mitt framför mina ögon stod så Paul Siebel-cd:n som rymmer hans två Lp-skivor Woodsmoke And Oranges och Jack-Knife Gypsy. Den som jag letat efter så länge, var i helskotta har den tillbringat det senaste året? Skivan stod på ett ställe där jag vet att jag tidigare letat, utan framgång.
Saker och ting kan bara försvinna, så en dag är de tillbaka och allt är som förut. Jag fattar det inte, det borde inte behöva vara så här, den här typen av erfarenheter komplicerar bara tillvaron för många av oss.
Fast jag är glad att återigen kunna lyssna på Paul Siebel, förstås.