Wilco och Billy Bragg och Ingrid Bergman
Efter middagen – strimlat fläskkött med vitlöksost, grädde, ris och stor sallad, kände jag plötsligt stark lust att lyssna på Mermaid Avenue, skivan där Wilco och Billy Bragg tolkar Woody Guthrie. Wilco visar vilket suveränt band man är, och hjälper Bragg att nå höjder han sällan annars vistats på. Ska kanske tillägga att jag verkligen gillar Bragg men han är rätt tanig i jämförelse med Wilco.
All heder åt den som valt låtarna, man har till exempel plockat fram Guthries hyllningssång "Ingrid Bergman". Därmed vidgar man bilden av den store Guthrie, också han kunde bli förälskad i vackra filmstjärnor. Det gör honom bara ännu mer mänsklig.
Medan jag lyssnade bryggde jag en kanna kaffe. Kaffet blev inte sämre av ett par skedar Häagen-Dazs vaniljglass i koppen.
posted by Janne A @ 6:34 PM
5 Comments:
Som Häagen-Dazs-fan skäms jag över att jag aldrig prövat detta. Suck. Så mycket att göra, så lite glass...
The Dude: Häagen-Dazs är glassens Rolls-Royce!
Mermaid Avenue är en av nittiotalets allra bästa album. Jag tröttnar aldrig.
Janne A: Du skriver att "Häagen-Dazs är glassens Rolls-Royce!" Jag kan inte göra annat än hålla med.
Många vill ju påstå att Ben & Jerry är överlägset bättre, men jag håller inte med för fem öre. B&J anstränger sig för mycket och deras glass blir för extrem. HD är mer subtil, mer avvägd, och uppnår på så sätt en perfektion B&J bara kan drömma om.
Helena: Inte jag heller!
The Dude: Absolut, Häagen-Dazs är den perfekta glassen. B&J är inte ens nära.
Post a Comment
<< Home